Ensam i köket och deppar
Tänder en ny cigarett
Till och med disken har vänt sig emot mig
Och i rummet så ligger det högar med tvätt
Sitter bland fimpar och gråter
Fast föga hjälper det nu
Hoppas en dag du förlåter
För det finns ingen annan, ingen annan än du
Nog är det väl speciellt synd, synd just om mig
Är inte livet taskigt emot mig så säg
Världen är hård men jag börjar bli van
För det har vart orättvist ända sen jag var barn
Det är bruna kuvert, utmätningshot
Jag fattar inte, nej jag fattar inte vad ont jag har gjort
Regnet hamrar mot rutan
Kastanjen är nästan kal
Du tog din katt och flytta till stan
Och i köket är jag ensam kvar
Sitter bland fimpar och gråter
Det finns inga om inga men
Jag hoppas en dag att jag åter
Ska få kyssa din varma panna igen
Nog är det väl speciellt synd, synd just om mig
Är inte livet taskigt emot mig så säg
Världen är hård men jag börjar bli van
För det har vart orättvist ända sen jag var barn
Det är bruna kuvert, utmätningshot
Man skulle kunna tro,skulle kunna tro jag slagit ihjäl nån idiot